Min resa med Roaccutan

Min resa med Roaccutan har inte alltid varit den lättaste men jag ångrar den inte en enda sekund. Biverkningarna man kan få av Roaccutan/Isotretinoin är inte alltid så särskilt roliga.

Läpparna flagnar och sårar som bara den, svettningarna ökar och ögonen torkar ut så att de svider trots ögondroppar.

Jag kände mig ensam om att ha finnar

Min akne började komma när jag var 11 år och på den tiden kände jag mig sjukt ensam. Jag vet nu att min syn på mina finnar var väldigt överdriven, men just då kändes det som att jag var den enda som inte hade en jämn hud i ansiktet. Den känslan följde med mig länge under tonåren.

Alla sa hela till mig att alla tonåringar har finnar och att det är inget att bry sig om. Konstigt nog kunde jag bara inte se så särskilt ofta att andra hade det. Det kändes snarare som att alla tonåringar hade en helt perfekt hy.

Min resa med Roaccutan

Jag överretuscherade bilder och slängde orginalen

Jag kan inte riktigt hitta några bilder från när det var som värst. Jag sminkade flera lager över finnarna, tog alltid bilder i rätt ljus och undvek kameran när hela ansiktet var täckt. Alla mina bilder överretusherades och ofta slängde jag originalet bara för att jag själv inte klarade av att se hur jag egentligen såg ut. Andra med värre akne skulle nog fnysa åt det faktum över hur dåligt jag mådde och jag förstår dem. Tyvärr kunde den tanken aldrig ta bort min egna upplevelse.

Trots att det kanske inte såg så himla illa ut hela tiden var det ofta otroligt smärtsamt. Som 12åring fick jag ömma bölder som gick som kullar över pannan. När jag blev äldre fick jag ofta inflammerade och stora finnar lite här och där som ständigt drog och spände under huden.

Mitt självförtroende låg redan på 0

Jag hatade mitt utseende redan innan och mådde ännu sämre med alla blemmor som täckte mitt ansikte. Men det dröjde ända tills att jag var 20 år innan jag träffade en hudläkare för första gången. Vid den tiden hade jag gått igenom en drös med krämer och ansiktstvålar.

Alla lovade samma sak men ingenting hjälpte. Jag kunde inte sluta pilla på mina finnar och jag gick ständigt med sår i hela ansiktet.

Min resa med Roaccutan

Först fick jag testa två olika sorters antibiotika

Innan jag fick börja med Roaccutan fick jag ta en kur med Abboticin och sedan en kur med Tetracyklin. Båda har en bakteriostatisk och antiinflammatorisk effekt och för vissa kan det räcka med endast ett av dessa preparat. Tyvärr hade jag inte den turen och jag kunde inte se att finnarna blev mindre inflammatoriska heller. Efter det startade min efterlängtade resa med Roaccutan! Snabbt pryddes mina händer av röda prickar alá ”Roaccutan- eksem”, läpparna gick inte att rädda med någon kräm i världen och alla småsår jag fick tog evigheter att läka. Håret blev sprött, hela jag var snustorr, ögonen sved av torrhet och jag fick sämre mörkersyn.

Man känner sig inte så särskilt fager när läpparna mumifierar sig och får det att se ut som att man inte har druckit vatten på flera dagar.

Första gången tog det ett tag innan jag såg en förbättring. Ofta blev det bättre bara för att bli sämre igen, men till slut såg jag en hy jag aldrig hade skådat tidigare. Helt plötsligt kunde jag knappt hitta något att klämma på. Det var en fantastisk känsla!

Det sägs att ca 80% blir helt fria från sin akne efter en behandling. Tyvärr var jag inte en utav dem. Jag har en ganska lindrig akne ändå men lättbehandlad har den då aldrig varit. Efter något år började finnarna sakta komma tillbaks och jag fick börja med min andra kur av Roaccutan. Den gången fick jag en lägre dos och tog den istället under en ännu längre period. Jag reagerade ungefär likadant som första gången och när jag slutade höll det faktiskt lite bättre. Men för något år sedan började det dyka upp mer och mer igen.

Min tredje och förhoppningsvis sista kur med Roaccutan

Nu är jag på inne min tredje behandling med Roaccutan sedan ett halvår. Den här gången såg jag skillnad redan den första veckan och biverkningarna har inte varit lika jobbig som tidigare. Det är mest mina läppar som ser hemska ut ibland men det funkar rätt bra så länge jag smörjer dem 100 gånger om dagen. Jag är inte precis helt finnfri men det ser så mycket bättre ut! På köpet har jag även fått mer lyster och ser lite mer levande ut.

Min resa med Roaccutan har varit svår men så värd

Att äta Roaccutan/Isotretinoin kan vara jävligt jobbigt men för min del så har det varit så värt det. Att bara kunna sluta använda puder är en enorm frihet. Det kanske låter larvigt men när man ständigt känner att man behöver dölja något är det inte så särskilt roligt.

Ska eller funderar du på att börja med Roaccutan?

Om du ska eller om du är i tankarna på börja med denna medicinen finns det några saker som du bör tänka på. Den här medicinen är otroligt effektiv men den har också sina baksidor. Läs gärna mitt inlägg ”8 saker du bör veta innan du börjar med Isotretinoin/Roaccutan” där jag skriver om vilka biverkningar som man kan få och vad man bör tänka på innan man börjar.

Gillade du inlägget? Dela gärna med dina vänner! ♥

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Jätteintressant inlägg! Det är verkligen inte roligt med finnar, och känner igen mig! <3

    1. Tack så mycket fina du! <3

  2. Hej! Vet du om man kan äta silicea för håret samtidigt som roaccutan? Precis börjat min kur och e rädd för håravfall!

    1. Det är ingen fara alls! Det du behöver undvika är kosttillskott som innehåller A-vitaminer och det har inte Silicea. 🙂
      Lycka till med din behandling!

Kommentera

Stäng meny